Ullis

Jag hade egentligen inte tänkt skriva något här på grund av att min energi är nere på noll just nu, men jag måste bara få lätta på trycket lite. Jag tänkte skriva lite om en av de miljoner tankegångar som pågår i min hjärna just nu; nämligen det här med att vara mogen och omogen. Varje individ är född med ett gäng resurser till för att användas, varför använder då vissa människor inte sina till fullo? Hur kan vissa vara så bekymmersfria och tro att allt löser sig av sig självt? Hur kan vissa räkna med att klara av att försörja sig utan att ha något jobb? Hur kan vissa leva utan drömmar och visioner om framtiden? Hur kan att vissa vara nöjda med sitt liv bara de får festa och dricka öl med polarna? Det kallar jag naivt. Det är du och ingen annan som stakar ut den väg du ska vandra hela ditt liv. Det är du som bestämmer hur du ska spela dina kort och använda dina resurser för att få ut maximal livskvalité. Det är du som bestämmer vart du ska hamna. Den som INTE inser det är inget annat än omogen.