Ullis

De senaste dygnen har varit rätt kaotiska. Jobbade nio timmar igår i mitt absoluta hatspel, men det var jättemkt folk, så det var kul ändå. Efter jobbet, klockan 23, åkte jag på fest utan att ha ätit mat på runt 8 timmar. Ni kan ju själva räkna ut hur det slutade. Efter ett glas vin trodde jag att jag kunde flyga. Det blev iaf en trevlig kväll med nostalgi och minnen då en gammal kompis till mig följde med. Då dagen igår var ett långt glädjerus, kan man väl säga att idag har varit motsatsen. Jag har mått piss och har varit bakis hela dagen, men var ändå tvungen att pallra mig iväg till jobbet. Det var typ dött halva kvällen, så det var väl inte direkt någon höjdare. Kom att tänka på en sak idag när jag pratade med min mamma. Det stör mig att hur mycket man än kämpar för att förändra, kommer allting ändå att vara likadant. Bröder och systrar kommer alltid att uppfostras olika, kvinnorna kommer alltid att stå under männen och de som slår sig fram genom att trycka ner andra kommer alltid att vinna mer respekt. Det är så underligt att naturen har sina skrivna lagar och att de är omöjliga att förändra hur mycket man än försöker. Jag hatar att man alltid kommer att vara samma människa som man blev född till. En liten tanke bara. Pussen <3