A turning point

Jag trodde att jag hade glömt dig men du finns där någonstans ändå. Du dyker upp när jag minst anar det och rör till allt igen. Varför kan du inte bara försvinna? Jag tror att jag hade starkare känslor för dig än vad jag tillät mig att ha. Jag tror att jag bara var någon som ersatte någon annan som du aldrig skulle kunna få. Du säger nu att du älskar henne men hur ska det kunna fungera mellan er om ni har hållt på och bråkat i ett år? Jag ska inte falla för frestelsen en gång till nu. Jag ska säga farväl för evigt. Jag hatar dig. Jag hatar dig. Jag hatar dig. Jag trodde att jag hade byggt upp ett skinn av pansar som ingen någonsin skulle kunna sticka hål på. Jag hade det tills jag träffade dig; hoppas att du är nöjd nu. Jag hatar mig själv för att jag lät dig komma mig nära. Jag hatar den här världen för att man inte kan lita på någon. Jag hatar  mig själv för att jag är som jag är. Jag ska sätta mitt liv först nu och inte prioritera alla andras. Jag skulle vilja radera allt som har med dig att göra men någonting tar emot. Någonting får mig att hålla mig fast med naglarna i kanten. Någonting får mig att bevara alla minnen. Jag trodde aldrig att det här skulle hända mig. Och nu ska jag skriva en låt om hur meningslös kärlek är. Tack för mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0