Ullis

Jag svävar på moln idag utan att riktigt veta varför. Kanske är det för att jag ska få träffa en viss person snart. Eller för att vårt projektarbete från och med nu går ut på att åka till ett barnhem i Indien med insamlade kläder. Jag undrar om vi kommer att klara av det, men hursomhelst blir det i alla fall min största utmaning hittils och jag är mer än redo. Projektarbetat ska egentligen ses som en oändlig tillgång. Du får chansen att på skoltid förverkliga sådant som du alltid har drömt om och du får dessutom hjälp och resurser. Om vi någonsin kommer till Indien så kommer det att vara som helt nya människor. Jag ska aldrig glömma mottot som jag läste i GLAMOUR av alla tidningar: Du är kaptenen på ditt eget skepp- Du bestämmer vad du klarar av. Och jag ska klara av detta.

Spana in mina kläder här